Proveniens - Artiklar RSS

Veckans bild - v009

Sat, 27 Feb 2010 15:18:25 GMT

Veckans bild kommer fr�n V�rmland, men bilden visar n�got annat.

P� sajten "Wermlandsbilder" l�ggs kontinuerligt ut nya bilder. Man �r snart uppe i 3000 bilder!�En av Proveniens medlemmar �r Alsterolle och han arbetar med "Wermlandsbilder". En av bilderna v�ckte nyfikenhet och hamnar d�rf�r h�r som v�r "veckans bild".

Olle tror att bilden hamnat i W�rmland pga soldaten.

En soldat�fr�n V�rmlands Regemente kommenderad till Stockholm. F�r d�r l�r vi vara enligt bilarnas registrering ( som jag inte lyckas l�sa...).

Till h�ger om soldaten st�r en rad blankputsade bilar.

Det mest intressanta p� bilden finns dock i bakgrunden. Vad �r det f�r intressant torn? Olle tror det��r en utst�llningsbyggnad av n�got slag.

Det finns n�gon hypotes om att det skulle kunna vara ett telefontorn dit alla telefontr�dar sammanstr�lade.

H�r syns ocks� en figur p� ena husets tak som kanske g�r att platsen kan identifieras?

S� fr�gorna blir v�l om vi kan reda ut exakt var och n�r bilden �r tagen, samt vad det �r f�r en�utst�llning, om det nu �r det?

�

Olika s�tt att skriva

Mon, 01 Feb 2010 12:36:13 GMT

Att skriva en sl�ktbok kan g�ras p� m�nga olika s�tt. H�r har jag f�rs�kt lista n�gra olika "format".

Referat

Att skriva ett referat �r att redog�ra f�r ett h�ndelsef�rlopp. F�r en sl�ktforskare inneb�r det helt enkelt att man skriver ner sitt forskningsresultat. Ett referat ska inte inneh�lla �sikter eller analyser av f�rfattaren. Citat ska vara ordagranna, k�llh�nvisningar ska finnas med. Normalt g�rs referatet kronologiskt.

Min farfars far best�llde en "sl�ktutredning" 1917. Den best�r av f�renklade sl�kttr�d och tabeller och f�rtecknade k�llor. Det kan kanske ses som en slags "referat"? Idag g�r man enkelt n�got liknande genom att g�ra utskrifter fr�n datorns sl�ktforskningsprogram.

Historia

Som sl�ktforskare kan det tyckas sj�lvklart att det man ska skriva �r historia, om �n begr�nsat till den egna sl�kten. En skillnad mellan att vara sl�ktforskare och att skriva historia kan dock vara att som sl�ktforskare kan man n�ja sig med att samla in fakta, medan en historia ocks� b�r inneh�lla bearbetning, dvs. att tr�nga djupare in i och analysera materialet, g�ra v�rderingar och avv�gningar, samt att presentera resultatet. En vanlig metod i historieskrivning �r att man formulerar en fr�ga som man sedan med hj�lp av forskningsresultat, v�rdering och analys kan besvara.

Utm�rkande f�r akademisk forskning �r att den ska uppfylla vissa krav. Det handlar bl.a. om att k�llor, metoder och teoretiska utg�ngspunkter ska redovisas noggrant. Sk�let �r naturligtvis att andra forskare ska f� m�jlighet att genomf�ra en kritisk granskning, men ocks� att det ska vara m�jligt att forts�tta forskningen p� omr�det.

Mikrohistoria

Begreppet mikrohistoria kan passa bra f�r sl�ktforskaren. Traditionell historia �gnar sig kanske �t kronprins Karl Johans deltagande p� alliansens sida i kampen mot Napoleon, inklusive folkslakten vid Leipzig 1813, samt den p�f�ljande kampanjen mot Danmark f�r att vinna Norge. Skulle jag skriva mikrohistoria skulle jag ist�llet f�lja soldaten Pehr �hrn fr�n St�ngby utanf�r Lund som deltog s�v�l vid Leipzig som i f�ltt�get mot Norge. I min mikrohistoria skulle jag d� kanske intressera mig mindre f�r det politiska spelet bakom dessa slag, f�r att ist�llet fr�ga mig t.ex. hur den enskilde soldaten transporterades mellan dessa slag, hur hans kl�dsel och utrustning s�g ut, och hur familjen klarade sig hemma under mannens l�nga bortovaro.

I �vrigt b�r mikrohistorian m�ta upp till samma krav som traditionell historia. Det g�ller s�v�l hur man hanterar och redovisar k�llor som hur man arbetar metodiskt med analys och v�rdering.

Min mammas kusin har sammanst�llt en tjock bok om min morfars f�r�ldrar. Den �r sammanst�lld av bilder och kartor, kopior av originaldokument samt olika fakta och ber�ttelser. Sammantaget �r den sv�r att placera i ett fack, men kanske �r "kr�nika" det som passar b�st?

Kr�nika

En kr�nika kan s�gas vara ett referat som kommenteras. En kr�nika framst�lls normalt kronologiskt. En historisk kr�nika ska redovisa korrekta fakta. Den ska kunna granskas och kritiseras utifr�n faktainneh�llet. D�rmed b�r n�gon form av k�llh�nvisning finnas ned.

Redovisningen kompletteras dock av att f�rfattaren �ven ger personliga �sikter om det som h�nder. Typiska kr�nikor �r �rsb�cker som redovisar ett �rs h�ndelser inom n�got omr�de med kommentarer om dessa.

Jag har sj�lv valt att kalla mina b�cker "kr�nikor". Jag tycker det ger mig r�tten att kommentera det jag ber�ttar samtidigt som jag kan minska ner p� detaljeringen av k�llredovisning j�mf�rt med en mer strikt mikrohistoria.

Roman

En roman �r en sk�nlitter�r l�ngre ber�ttelse p� prosa. De publiceras vanligen som tryckta b�cker som �r indelade i kapitel och/eller delar. En roman �r oftast fiktiv men kan naturligtvis bygga p� verklighetsbakgrund. En roman om sl�kten skulle kunna handla om en m�nniskas liv eller om flera generationer.

Lars-G�ran Hultmar har skrivit en "bygderoman" som skildrar nybyggarlivet i Lycksele lappmark fr�n 1780-talet fram till b�rjan av 1890-talet. Det �r en personlig beskrivning, delvis p� bygdem�l, av hur det kan ha g�tt till. Personer och fakta �r historiskt korrekta.

Epos

K�nnetecknande f�r epos �r bland annat att realistiska inslag blandas med mytiska p� ett s�tt som ligger sagan n�ra. Handlingen utspelas i en f�rfluten tid, och dess hj�lte �r en �verm�nniska. Under 1900-talet har termen �ven brukats i sammans�ttningar som "bygdeepos" och avser d� prosatexter. Detta spr�kbruk har tillkommit f�r att s�rskilja vissa betydande romaner fr�n andra i samma genre, men skiljer sig fr�n genren epos genom att de �r realistiska.

Novell

I dag anv�nds ordet novell oftast om en kortare sk�nlitter�r ber�ttelse. En novell kan allts� s�gas vara en kort roman, d�r formatet �ven g�r att ber�ttelsen f�r en annan karakt�r. En novell om sl�kten omfattar knappast ett helt liv utan snarare en eller en serie av h�ndelser. Det �r vanligt att samla flera noveller i en bok, en novellsamling. Det skulle kunna vara en metod f�r den som vill dramatisera ett antal olika h�ndelser eller ber�ttelser ur en sl�kts historia.

Det finns ingen standardl�ngd f�r noveller, men de flesta �r mellan 5 och 50 boksidor l�nga. Med andra ord, fr�n en ber�ttelse som skulle kunna publiceras i en tidning eller p� en hemsida upp till ett h�fte eller mindre bok.

Om olika s�tt att ber�tta

Mina definitioner ovan �r ingen vetenskap. Gr�nserna mellan de olika formerna �r flytande och diffusa och de g�r i varandra.

Mitt resonemang ovan g�r naturligtvis att till�mpa �ven om man bedriver personforskning p� andra �n sl�ktingar och i viss m�n �ven om man �gnar sig �t t.ex. hembygdsforskning och vill skriva om sitt resultat.

Min tanke med artikeln �r att tydligg�ra de olika m�jligheter och format som �r tillg�ngliga och de m�jligheter de ger d� man f�rs�ker hitta en form som passar de egna m�jligheterna och den egna ambitionen.

K�llor:
. Artiklar fr�n Wikipedia
. "Handbok i konsten att skriva mikrohistoria" av Anna G�tlind och Helena K�ks

Veckans bild - v953

Wed, 30 Dec 2009 20:50:13 GMT

Ett kolorerat vykort och en f�delsedagsh�lsning f�r ocks� bli �rets Ny�rsh�lsning!

Detta vykort skickades den 12 oktober 1912 som en f�delsedagsh�lsning till Emmy Norberg, Gr�dd�, Tjock� (tillr�ckligt f�r en lavin?) med avs�ndare Alma och lille Tore. Jag tror sj�lva f�delsedagen var den 14/10.

Det handkolorerade kortet visar ett v�lbekant Stockholmsmotiv som bekr�ftas av trycket uppe till v�nster:

STOCKHOLM SLOTTET OCH RIKSDAGSHUSET

P� framsidan finns ocks� den h�lsning som jag samtidigt l�ter vara min l�tt otidsenliga Ny�rsh�lsning till Proveniens medlemmar:

Hell, Sveriges konung, hell, drottning h�ga,
Som b�da vaken med huldrikt �ga
F�r folkets v�l! - M�tte Gud Er skydda,
Vi �nska alla i slott som hydda.

Det finns ocks� n�gra par p� kajkanten i bildens f�rgrund.

Par 1

Par 2

Par 3

---

�tminstone det ena paret l�ter sig v�l identifieras, men kanske ocks� de tv� andra? Jag �verl�ter uppgiften �t er...

�

Proveniens firar fyra...

Mon, 19 Oct 2009 11:26:50 GMT

Ja, det senaste jubileumsfirandet blev tyv�rr n�got av ett fiasko! L�s allt om det!

I �r var det allts� precis fyra �r sedan Proveniens iFokus s�g dagens offentliga ljus. Sj�lvfallet skulle detta firas!

F�rberedelser

I god tid planerades festligheterna in. Detta �r skulle middagen h�llas p� anrika hotell "Hoppet" med vacker utsikt �ver Sk�lderviken. Restaurangen reserverades, menyf�rslag granskades och fastst�lldes, ackompanjerande drycker avsmakades.

Med h�nsyn till alla l�ngv�ga g�ster ordnades transport fr�n centralstationen.

Eleganta inbjudningskort best�lldes p� Engelholms Typografiska och dessa var tryckta och klara i god tid.

H�gtidsdagen b�rjar p� station

Onsdagen den 14 oktober stod jag s� beredd vid stationen. En kort promenad d�rifr�n l�g "Svea" och st�nkade i nerv�s v�ntan.

T�get �ngade in och stannade. Ut klev - ingen jag k�nde igen! Ensam fick jag �terv�nda till �brinken, kliva ner i "Svea" och be J�nsson styra f�rden nerstr�ms mot Sk�lderviken.

Fylld av onda aningar f�rs�kte jag hitta en logisk f�rklaring till de uteblivna g�sterna. P� n�got vis m�ste alla g�sterna ordnat egen transport, kommit med ett tidigare t�g eller m�jligen antr�tt sin resa fr�n n�gon annan station. Kunde jag ha uttryckt mig slarvigt i inbjudan?

Sk�lderviken och Hoppet

V�l framme i hamnen gick jag nerv�st upp mot hotellet. Med ett snett leende t�nkte jag p� att nu �terstod endast hoppet...

Utanf�r entr�n tr�ffade jag Emma. Hon blev f�rv�nad �ver att tr�ffa mig h�r! Medan jag funderade �ver varf�r hon sade sig vara f�rv�nad �ver detta gick vi trappan upp. D�r var det v�lkomnande och vackert framdukat.

F�rst nu noterade jag n�got som putade ur min v�nstra rockficka! Vad kunde det vara? Jo, alla inbjudningskorten! I adresserade kuvert och prydligt frankerade fanns de d�r allesammans. Till totalt meningsl�s nytta.

Med rodnande kinder ins�g jag att det enda som nu �terstod var att bjuda Emma till bords. Tillsammans intog vi en f�rtjusande sup�, den ena r�tten efter den andra och st�ndigt �tf�ljda av de mest f�rtjusande drycker.

S� sm�ningom kunde jag gl�mma min nesa och vi talade ist�llet kring Proveniens, dess utveckling, alla de goda v�nner vi dagligen m�ter d�r och den gl�dje och nytta vi tycker oss f�.

Efter m�ltiden betalade jag. Den dyraste m�ltid jag n�gonsin intagit!

S� tog vi en promenad p� stranden. Det hade mulnat p� och vinden tog i men vi var b�da kl�dda f�r det.

N�r vi kom �ter till Hoppet fanns Emmas dotter d�r f�r att skjutsa henne �ter till hemmet. Sj�lv hade jag gett J�nsson ledigt och b�rjade ist�llet den l�nga promenaden via j�rnv�gsbron mot staden.

Fast besluten att n�sta �r l�ta n�gon annan sk�ta inbjudningarna...

�

Ett gammalt kort ber�ttar

Wed, 07 Oct 2009 15:20:49 GMT

�r 1937 gjorde ett s�llskap fr�n V�rmland en resa till Link�ping. Bilden ger mej association till en frukt�nsv�rd h�ndelse tio �r senare.

Fr�n ett gammal kort, 8x6 cm stort ur min farmor och farfars album har jag scannat in den h�r bilden.

�ret �r 1937, n�rmare best�mt den 28 november och platsen n�gonstans i Link�ping, ok�nt exakt var. Till v�nster i bilden syns min farmors bror Axel fr�n Borgvik i V�rmland och hans nyblivna hustru Anna fr�n Link�ping. I vigselboken f�r Link�pings domkyrkof�rsamling uppges Anna bo p� adress: stads�ga 2339 E.

Kanske de f�r tiden relativt nybyggda husen l�g p� denna adress? I slutet av gatan ligger ett �ldre hus som borde kunna identifieras av n�gon med lokalk�nnedom, (se bilden nedan). Det ser ut att vara ett berg eller en kulle bakom huset.

I mitten av den �vre bilden st�r min farmor och farfar och till h�ger n�rmast bilen, en man fr�n Borgvik vid namn Hugo Nystr�m, som f�ljt med till Link�ping, dels som god v�n och dels som chauff�r. Hugo Nystr�m innehade vid den h�r tiden "trafikbil" som det hette, allts� taxir�relse i Borgvik och fick uppdraget att k�ra s�llskapet till Link�ping f�r vigseln och br�llopsfestligheterna.

Jaha, s�ger Ni nu, och vad �r det f�r intressant med det d�? Nej, s�ger jag d�, det �r det egentligen inte, mer �n att det ena ger det andra:

N�r jag ser denne Hugo Nystr�m p� bilden samlas tankarna ofrivilligt kring den fruktansv�rda h�ndelse som intr�ffade tio �r senare och som skulle f�rf�lja honom som en stark pl�ga under resten av hans liv.

Efter kriget b�rjade Nystr�m k�ra linjebuss, stationerad i Karlstad.
Vid �ttatiden p� morgonen den 14 oktober 1947 �r ett persont�g fr�n G�teborg i 90 km i timmen p� v�g mot n�sta station, som �r Kil i V�rmland.
En bit f�re Kil passerar t�get en j�rnv�gskorsning vid Edsvalla och vid tillf�llet r�der en ovanligt stark dimma, sikten �r endast ca 4-5 meter �r alla h�ll. Nystr�m stannar med sin buss p� grund av dimman, fullpackad med till st�rsta delen skolungdomar, f�re j�rnv�gskorsningen. Nystr�m g�r ut ur bussen, l�gger sig p� marken med �rat mot j�rnv�gsr�lsen f�r att h�ra om ett t�g �r i n�rheten, sedan lyssnar han noga efter t�gvisslan, vars ljud inte alls orkar tr�nga igenom den tjocka, mj�lkvita dimman.� Han h�r dock ingenting varken i r�lsen eller i luften utan g�r in i bussen igen och l�gger i en v�xel och b�rjar k�ra. Mitt p� sp�ret ser han det svaga ljuset av t�gets str�lkastare men d� �r det redan f�rsent. T�get brakar in i bussen som klyvs p� mitten och m�nniskor och delar slungas ut p� f�lten runt omkring. 14 d�da och 7 skadade inom n�gra sekunder.

Efter katastrofen f�ljde en p�frestande r�tteg�ng, b�de f�r lokf�raren och f�r Hugo Nystr�m, man ville f� fram en syndabock. Lokf�raren anklagades f�r att ha f�rsummat signaleringen innan korsningen, Nystr�m f�r att ha ha varit oaktsam och oansvarig innan �verfarten. Vittnesuppgifterna var i en del fall motstridiga men de flesta vittnade dock till b�de Nystr�ms och lokf�rarens f�rdel och att ingen av dem egentligen handlade annorlunda �n de borde ha gjort i den situationen.

Trots frik�nnadet blev detta en v�ndpunkt i Hugo Nyst�ms liv. Han blev aldrig sej sj�lv efter detta, blev grubblande och n�stan skygg, folk ropade "massm�rdare, m.m efter honom. N�r jag ser honom p� flera gamla kort som finns i mina farf�r�ldrars fotoalbum kan jag inte l�ta bli att t�nka p� denna fruktansv�rda h�ndelse och vilket helvete b�de han och f�raren av t�get m�ste ha haft senare i sina liv.

L�nk 1

L�nk 2

L�nk 3

Veckans bild - v941

Sun, 04 Oct 2009 22:13:35 GMT

Dagens utflyktsn�jen var aktuella �ven f�r n�stan 85 �r sedan vilket veckans bild visar.

Det syns ganska snart vad bilden f�rest�ller. Texten bakp� - "Zoologisk Have" - bekr�ftar att det �r en familjeutflykt till Zoo i K�penhamn.

En snabb kontroll p� deras hemsida visar att Zoo i K�penhamn grundades redan 1859. Med texten "Sommaren 1925" p� kortets baksida var Zoo allts� vid bes�ket hela 66 �r gammalt! Jag undrar om man kan hitta den exakta platsen f�r fotot genom att g� runt p� Zoo idag?

Fotot avbildar en grupp om tre personer - en flicka och tv� pojkar i kortbyxor. Vi g�r lite n�rmre...

Jag tror mig kunna identifiera dem. I mitten st�r min farfars �ldsta lillasyster Vivika Ellerstrand som var f�dd i Ysby, Halland h�sten 1902 och allts� �r 22 p� bilden. Till v�nster st�r hennes yngre bror Stig som var f�dd i �ngelholm, Sk�ne h�sten 1912 och allts� �r 12 p� bilden. Till h�ger yngsta syskonet Inge som var f�dd i �ngelholm v�ren 1917 och p� bilden �r 8 �r gammal.

Det finns dock fler personer p� bilden.

Den l�nge smale mannen i bakgrunden tror jag �r min farfar Gunnar Ellerstrand. Sommaren 1925 var han 26 �r gammal och f�rlovad. Han gifte sig med min farmor i mellandagarna samma �r som bilden togs. Till h�ger om Gunnar och �nnu en bit l�ngre bak tycker jag mig k�nna igen min farfars mor Gunilda. Hon �r h�r 53 �r gammal. Hon tittar bort mot kameran och jag undrar vem hon ser bakom den. �r det maken Gotthard eller dottern Daga som inte �r med p� bilden?

Jag lyckas inte se n�gra djur bakom de h�ga gallren. Det ser inte ut som om de har n�gon m�jlighet att fly i alla fall.�Jag undrar hur man upplevde sitt bes�k p� Zoo. I dagens TV-v�rld kanske ett Zoo-bes�k inte �r s� sp�nnande, men det tror jag det var 1925.

Sista bilden �r en delf�rstoring p� m�nniskorna i bakgrunden till v�nster. De tittar nyfiket in i buren. Pojken till h�ger har ocks� han kortbyxor och vad som ser ut som en sj�manskrage p� blusen.

Veckans bild - v940

Thu, 01 Oct 2009 21:50:34 GMT

En motorcyklist p� ett pyttefoto. Vad kan vi hitta?

Veckans bild �r en pytteliten pappersbild, inte st�rre �n ett frim�rke. Jag har skannat den i h�g uppl�sning. Jag vet inte mycket om bilden, men det finns en anteckning p� baksidan.

Jag tycker bilden �r j�tte-charmig. Killen ser verkligen "cool" ut. Han st�r med sin motorcykel utanf�r ett vitputsat hus som inte ser ut att vara n�got bostads- eller aff�rshus. De b�da dubbelportarna g�r att jag t�nker mig n�got slags garage eller liknande. Marken ser ut att best� av grus - inte gatsten t.ex.

Motorcykeln

Motorcykeln ser gammalmodig ut. Skylten visar "M1490" dvs den �r registrerad i Malm�hus l�n. Bilden kommer fr�n en sl�kting. Hennes mor bodde i �ngelholm (L-l�n) vid den h�r tiden men kanske kommer motorcykeln fr�n n�rbel�gna Helsingborg som tillh�rde M-l�n?

Cykeln har ett rej�lt fotsteg att vila v�nsterfoten p� under k�rning. Cykeln verkar bara ha en cylinder.

Tittar vi n�rmre ser vi att det �r en "BSA".

Vi kan f�rstora bilden s� mycket att ansiktet (som bara �r n�gra millimeter p� bilden) blir relativt tydligt. Jag k�nner inte igen honom.

Baksidan

N�r jag v�nder p� den lilla bilden hittar jag en text. H�r ser jag ett �rtal och ett namn.

�rtalet �r tydligt - 1922. Namnet �r inte lika sj�lvklart men jag l�ser det som "Kristian Rosencrantz". Kanske finns det synpunkter p� min tolkning?

Kan vi med hj�lp av bilden och informationen p� baksidan f� fram mer information?

�

Veckans bild - v939

Mon, 21 Sep 2009 22:01:12 GMT

En gata n�gonstans f�r kanske 100 �r sedan. G�r milj�n att identifiera?

Jag b�rjar med att visa upp bilden i helhet.

Jag ser en gata i en by. Husen ligger med fasaden �nda uti gatan s� som de gjorde f�rr i Sk�nska byar. Det ser ut att vara en grusgata. Det ligger h�stspillning p� gatan. Bilden �r nog s� gammal att bilar �nnu var ovanliga. Jag tycker att gatan lutar s� att vi kommer h�gre ju l�ngre in i bilden vi kommer. Tr�det i mitten p� bilden �r imponerande stort! Till h�ger ser vi telefonstolpar.

Bildens olika byggnader

Det f�rsta huset tycker jag �r typiskt sk�nskt. Det ligger "l�gt" p� marken. Putsade v�ggar, litet takutspr�ng, h�g takvinkel. �ven d�rr- och f�nsterplacering �r f�r mig typiska f�r sk�nska hus. Huset kan vara gammalt, fr�n b�rjan av 1800-talet eller �nnu �ldre.�Staket och grindar �r vackert utf�rda.

N�sta hus �r ett hus med fasad av tegel. Det har en h�gre grund och d�rf�r en trappa upp till entr�d�rren. Huset �r skymt och syns inte s� bra. Jag t�nker mig att det kan vara byggt i b�rjan av f�rra seklet.

Det tredje (och fj�rde?) huset ser ut att vara byggt i samma stil som det f�rsta. F�rst tyckte jag det var ett hus byggt i vinkel men bakom det n�rmsta husets nock syns det andra husets gavelspets s� det �r nog tv� separata hus. Huset med gavel mot gatan ser ut att ha tre f�nster mot gatan p� nedre botten vilket jag tycker �r ovanligt. H�r syns ocks� gatbelysningens stolpe. Ytterligare hus skymtar i bakgrunden.

Husen l�ngst bort ser ut att ha panel av tr�. Det ser ut att inte bara vara bostadshus utan �ven andra byggnader. Ligger h�r n�got f�retag? I bakgrunden ser ut att ligga skog eller �tminstone en dunge.

Jag avslutar med en detaljbild p� flickan. Kan hennes kl�dsel s�ga n�got om n�r bilden �r tagen? Jag t�nker mig sent 10-tal eller tidigt 20-tal n�r jag ser henne.

Var �r bilden tagen?

Jag har inga anteckningar som hj�lper mig placera bilden i tid eller rum. Jag har f�tt l�na bilden av min pappas kusin och t�nker mig att den b�r komma fr�n n�gon av hennes f�r�ldrar.

Nordv�stra Sk�ne - �ngelholm?

Min pappas kusins mor v�xte upp i �ngelholm. Husen skulle mycket v�l kunna vara �ngelholmshus. Det som talar emot �r att i staden finns egentligen bara en backe, alldeles intill d�r jag bor idag, men jag f�r inte milj�n att st�mma in. Kanske kan bilden vara fr�n n�gon annan by i Nordv�stra Sk�ne?

Sm�land?

Min pappas kusins far var f�dd i Gislaved. Jag vet inte hur l�nge han bodde d�r och jag tycker inte alls bildens milj� ser sm�l�ndsk ut. Han var apotekare och fick jobb i �ngelholm n�gon g�ng p� 20-talet.

�

Utifr�n gatan med h�stspillningen, husen och flickan tror jag att bilden �r fr�n ca 1920. Utifr�n husens utseende milj�n fanns n�gonstans i Sk�ne.

Det vore roligt om n�gon kan placera bilden mer exakt i tid och rum. Alla kommentarer och spekulationer �r v�lkomna!

�

Veckans bild - v937

Sat, 12 Sep 2009 14:58:29 GMT

Veckans bild visar en samling herrar runt ett middagsbord. Vilka �r de och varf�r sitter de d�r?

Bilden, som �r gammal, blekt och gulnad ser ut s� h�r:

Personerna

Med viss bildbehandling och genom att bilden �r skannad i h�g uppl�sning kan vi titta n�rmre p� herrarna.

Den f�rste fr�n v�nster k�nner jag inte igen.

Den andre fr�n v�nster tycker jag p�minner om Anders Ringborg som f�rekommer p� en bild p� sidan 138 i Victor Linders bok "Livet i Luntertun" som bl.a. handlar om Linders uppv�xt i �ngelholm. Anders Ringborg drev s� vitt jag vet det anrika Hotel Thor p� Storgatan i �ngelholm. Han var f�dd 1878.

Nummer tre �r ok�nd f�r mig.

L�ngst bort i v�nsterkanten sitter en man som jag vill identifiera som Josef Starling. Starling var f�dd 1878 i Starby utanf�r �ngelholm. Han var stadsingenj�r i �ngelholm och han �gde under ett antal �r huset "Jerusalem" i �ngelholm. Jag tror ocks� han arbetade p� Gr�nvalls l�derfabrik som ingenj�r. Han hade g�rden Nyhem �ster om staden. Han var god v�n med min farfars far, de v�xte upp i samma by och gjorde senare i livet aff�rer tillsammans.

Vid bordets kort�nda sitter denne man som �r ok�nd f�r mig.

Sedan kommer min farfars far Gotthard Ellerstrand, f�dd i Starby 1875. Han drev Willans tegelbruk i �ngelholm under m�nga �r.

Person nummer sju �r ok�nd f�r mig.

Den �ttonde och sista personen vill jag identifiera som Mauritz Carlsson. Han var f�dd 1875 i V�stra Karup p� Bj�rehalv�n i nordv�stra Sk�ne. Han var gift med Gotthard Ellerstrands hustrus syster, s� de var sv�grar. Mauritz hade en g�rd i Rammsj�strand p� Bj�rehalv�n.

Tiden

Utifr�n personerna jag kan identifiera och deras bed�mda �lder tror jag att bilden �r fr�n ca 1925.

Var och varf�r?

Utifr�n Linders bok, och samtal med Mauritz barnbarn, vet jag att det f�rekom att ett g�ng �ngelholmare vid ungef�r denna tid, �kte ut till Rammsj� f�r att �gna sig �t r�kjakt. Bland dessa herrar fanns just Gotthard Ellerstrand, Josef Starling och Anders Ringborg. Axel Andersson som hade Kungsg�rden (Rebbelberga norr om �ngelholm) ska ocks� ha ing�tt. �r han en av herrarna ovan?

Jag tror allts� att detta skulle kunna vara en middag i samband med en av dessa r�kjakter.

Jag ser �l och �lglas. Kanske en snapsflaska eller tv�, men inte snapsglas. Ett fat med salladsblad, kanske br�d p� ett h�gre fat. Vas med syrener p� bordet g�r att detta �r en v�rdag eller tidig sommardag.

Denna titt p� middagsbordet f�r avsluta mina funderingar kring bilden och utg�ra starten f�r era kommentarer.

L�nk till historien - 2. Morfar

Wed, 02 Sep 2009 13:46:11 GMT

�nnu en mikrohistoria kring ett barndomsminne. Denna g�ng med morfar och ett flintl�sgev�r.

Mormor och morfar

Det barndomsminne jag vill ber�tta om �r fr�n ett tillf�lle d� jag var fem eller sex �r gammal. Min mormor och morfar bodde d� i Munka Ljungby utanf�r �ngelholm. Morfar var sedan tjugo �r provinsiall�kare i byn, d�r han och mormor bodde centralt i den ganska stora l�karvillan, med l�karmottagningen p� andra v�ningen.

D�r var morfar l�kare och mormor var sjuksk�terska. Deras fyra barn var utflugna och yngste sonen gick i faderns fotsp�r och studerade ocks� till l�kare. Jag tror mormor och morfar hade det ganska bra. Jag minns att de var p� n�gon semester vid Medelhavet vilket l�t mycket exotiskt f�r mig.

Deras hus minns jag ganska v�l. Man kom in i en hall med trappa upp till l�karmottagningen.

Trappan upp...

...till v�ntrummet...

...och mottagningen.

I bottenv�ningen till h�ger l�g k�ket och till v�nster mormor och morfars sovrum. Rakt fram fanns ett stort vardagsrum med �ppen spis och utg�ng till en altan mot den stora tr�dg�rden.

Mormor och morfars uteplats. Bakom f�nstret till h�ger fanns morfars arbetsrum

Till h�ger om vardagsrummet fanns matrummet d�r ocks� mormors piano stod och till v�nster fanns morfars arbetsrum.

En dag i morfars arbetsrum

Arbetsrummet var mycket sp�nnande f�r en liten pojke. D�r fanns morfars skrivbord, ett par f�t�ljer och bokhyllor, allt i m�rka tr�slag. Vid skrivbordet fanns ett stort f�nster ut mot tr�dg�rden. Det som var s� sp�nnande var alla detaljer i inredningen. P� v�ggen h�ngde en riktig bj�rnf�ll. Jag tror faktiskt att morfar hade varit med och f�llt den d�r bj�rnen. Ett par snidade tr�figurer visade en scen med en same p� skidor som med sin hund m�ter en bj�rn. S�dant s�tter ig�ng fantasin i en pojkes huvud.

Bara hunden och bj�rnen finns kvar...

P� bokhyllorna och p� v�ggarna fanns ocks� uppstoppade djur. Det fanns n�gra f�glar i olika storlekar och ett djur som jag tror var en vessla. Det fanns n�gon historia som jag tror gick ut p� att morfar skulle skjuta ett annat djur men att vesslan hamnade i skottlinjen. B�st minns jag nog ekorren som var mjuk att klappa. Tillsammans med bj�rnf�llen h�ngde ocks� ett par gev�r och dem tittade jag ofta undrande p�.

Om jag faktiskt st�llde en fr�ga eller om morfar sj�lv tog initiativet vet jag inte, men en dag i arbetsrummet tog morfar ner ett gev�r. Jag minns att han satt vid skrivbordet och jag stod p� golvet bredvid, alldeles intill skrivbordets arbetsskiva som mitt huvud med liten marginal n�dde �ver.

Gev�ret var ett gammalt flintl�sgev�r och nu b�rjade morfar detaljerat f�rklara funktionen och handhavandet. Mitt minne �r tyv�rr inte s� gott att jag kan �terge det hela exakt, men jag minns att det var en m�ngd saker som skulle utf�ras f�r att vapnet skulle kunna avskjutas. Det inkluderade anv�ndandet av bomull och krut. Det skulle h�llas och packas p� olika s�tt. Morfar visade och jag fick g�ra efter. �ven om jag inte f�rstod s� hemskt mycket s� k�ndes det lite vuxet att f� den h�r genomg�ngen av morfar.

N�got av det jag fick h�ra kan man kanske ana genom att kika p� denna sida fr�n arm�museum. L�nk.

Jag har funderat en hel del p� min ganska fragmentariska minnesbild. Idag vet jag ju en del om morfars bakgrund och uppv�xt.

Om min morfars bakgrund och uppv�xt

Min morfar f�ddes i Flakatr�sk, s�der om Lycksele i V�sterbottens l�n h�sten 1904. Han f�ddes som fj�rde barn i familjen i slutet av de tio �r hans f�r�ldrar bodde d�r. Dessa �r beskrev hans far senare som den sv�raste perioden i sitt liv. Det var 5 mil till n�rmaste l�kare, 3 mil till n�rmaste landsv�g. All slags f�rn�denheter fraktades med h�st vintertid. �vrig tid, d� myrarna ej var frusna fick allt b�ras av m�nniskor. F�rst efter 4 �r fick de telefon och post en g�ng i veckan.

Morfars far var emellertid en mycket duktig karl som b�rjat jobba i skogen och som flottarpojke redan vid tio �rs �lder. Han imponerade p� sin arbetsgivare med h�rt och skickligt arbete och avancerade snabbt. Tj�nsten i Flaktr�sk var som faktor. D�refter blev han �verfaktor i �rtr�sk, inspektor i Stockfors och f�rvaltare och skogschef i �lvsbyn.

Min morfar kom till �lvsbyn sju �r gammal och gick folkskola d�r. Sedan f�ljde realskola i Pite� och han tog studenten i Lule�.

Jakten

Min morfars far har i ett slags memoarer ber�ttat att hans stora n�je var jakten. Jag t�nker mig att vapenhantering var en sj�lvklar del i barnens uppfostran och att min morfars far g�tt igenom de olika momenten med flintl�sgev�ret p� samma s�tt som morfar gjorde med mig. Kanske ville morfar f�rmedla n�got av sin norrl�ndska uppv�xt i skogen till mig, hans sk�nska barnbarn.

Reflektioner

Oavsett morfars tanke och avsikt s� t�nker jag mig i alla fall idag att min stund med morfar i hans arbetsrum �r en l�nk till den delen av min sl�kttavla. Den d�r fj�rdedelen av mig som h�rstammar fr�n V�sterbotten, fr�n skogar och tr�sk, med sameblod fr�n morfars mor. En del av min identitet som k�nns avl�gsen och fr�mmande, men som jag �nd� kan ana n�r jag t�nker p� morfars instruktioner och p� hur han sj�lv f�rmodligen gjort alla de d�r momenten med sin far under jakten efter �rets julhare. Det �ret morfar f�ddes ber�ttade hans far att han sk�t julharen p� sj�lva julafton.

Min morfar blev hela 91 �r gammal och jag har �ven tr�ffat hans mor som blev 92 �r gammal, hon som hade en morfars morfar som var same. S� naturligtvis har jag m�nga andra minnen och intryck av morfar. �nd� har denna lilla stund i arbetsrummet en s�rskild plats. Kanske f�r att det bara var han och jag. Kanske f�r den magi jag upplevde d�r, f�r att han talade till mig som om jag var mycket �ldre �n de d�r fem-sex �ren. Och kanske f�r att jag idag ser den stunden som en l�nk till mitt f�rflutna.

F�rgbilderna kommer fr�n "l�kargruppen i Munka Ljungby" och deras tidigare hemsida.

�

L�nk till historien - 1. Farfar

Mon, 17 Aug 2009 22:14:06 GMT

H�r kommer en liten mikrohistoria och fundering byggd kring ett barndomsminne fr�n ett fiskaf�nge med farfar.

Minnet av ett fiskaf�nge

Ett av de minnen jag har fr�n tidig barndom och som jag v�rdes�tter mycket �r fr�n n�r jag fiskade en g�ng med farfar. N�r jag var liten bodde min farmor och farfar i ett litet hus kallat "S�gm�llan" i Munka Ljungby utanf�r �ngelholm.

Det l�g v�ldigt vackert med ena tomtgr�nsen mot R�ssjeholms�n. Alldeles intill huset l�g en stenbro med v�gen som passerade huset och p� andra sidan bron ett litet vattenfall.

Av n�gon anledning var jag ofta hos min farmor och farfar.

Jag hade sm�syskon men det var ofta s� att jag var sj�lv hos farmor och farfar och ibland sov jag ocks� �ver.

Det speciella minne jag nu tar upp �r fr�n ett tillf�lle d� jag nog inte var mer �n fyra �r gammal.

Farfar fr�gade om vi skulle g� och fiska. Det hade vi inte gjort innan och jag s�g aldrig farfar fiska n�gon mer g�ng. Nu gick vi allts� de f� meterna �ver gr�smattan och farfar b�rjade fiska.

Jag tittade nog mest stor�gt p� och lyssnade d� farfar f�rklarade vad som skedde.

Sl�ktforskningen

Som liten funderade jag naturligtvis aldrig p� varf�r farmor och farfar bodde d�r de bodde eller hur l�nge de bott d�r. Om deras livs historia visste jag n�stan inget. F�rst i vuxen �lder b�rjade mitt intresse f�r sl�ktens historia ge mig den kunskapen.

Farmor

Farmor f�ddes som dotter till g�rdssmeden p� Trolleholms slott 1895. I huset hon f�ddes bodde familjen tills farmor var elva �r. Det var en liten sk�nel�nga i korsvirke med tillh�rande uthus och smedja.

Det fanns n�gra andra hus omkring. P� andra sidan v�gen sluttade marken ner mot en damm eller � och l�ngre bort p� v�gen fanns en bro och en kvarn.

Farfar

Min farfar f�ddes i Helsingborg men hans f�r�ldrar flyttade till Ysby i Halland d� farfar bara var ett �r. F�r�ldrarna drev d�r en diversehandel tills farfar var fem �r.

D� �vertog de en kvarn - Hofm�lla - alldeles intill Lagan en kort bit nerstr�ms det imponerande vattenfallet vid Karsefors.�(Proveniens sajtbild visar bl.a. min farfar vid sin fars sida framf�r Hofsm�lla.)

De bodde kvar p� Hofsm�lla ett par �r innan de flyttade vidare till �ngelholm. D�r hittade de en l�genhet i ett hus vid stranden till R�nne�.

Vid Karsefors f�ngades vid denna tid stora m�ngder lax. Jag kan t�nka mig att min farfar som pojke varit med och sett laxarna dras upp och s�kert fick han prova p� sj�lv ocks�. �ven R�nne� var mycket rik p� lax och jag vet att min farfar utnyttjade den mycket som barn, till kanotpaddling och s�kert till fiske.

Bostaden i Munka Ljungby

Min farmor och farfar flyttade r�tt m�nga g�nger. De bodde i l�genhet inne i staden och i flera olika hus, vid havet och i skogen. N�r de i mitten av 50-talet flyttade till "S�gm�llan" i Munka Ljungby hade farfar s�lt sitt f�retag och g�tt i tidig pension. De fick ca tio �r tillsammans d�r. Med den kunskap jag idag har om deras uppv�xt och liv kan jag se att "S�gm�llan" var den perfekta bostaden f�r dem. En milj� som jag tror p�minde mycket om uppv�xten f�r dem b�da. Det lilla huset med sitt uthus, �n som rann f�rbi alldeles intill med m�jlighet till fiske, vattenfallet som st�ndigt brusade i bakgrunden och den lilla grusv�gen �ver stenbron.

�ter till fiskaf�nget

N�r jag idag t�nker tillbaka p� den d�r stunden n�r farfar visade mig, sitt 4-�riga barnbarn hur man fiskar lax i R�ssj�holms�n, d� t�nker jag att han var p� ett bra st�lle. N�got som kunde k�nnas som hemma f�r b�de honom och farmor. Och kanske t�nkte han d� p� hur hans far fiskat lax med honom i Lagan d� han sj�lv var i samma �lder som jag var.

F�ngst!

S� efter en stund blev det faktiskt napp. Jag har ett svagt minne av att ha hj�lpt till med en h�v och strax landade en vackert silverglittrande och i mina �gon j�ttestor fisk framf�r mina f�tter. En lax!

Stolta gick vi upp med fisken till farmor och lite senare kunde vi avnjuta en fin middag p� tre man hand. Stolt liten Anders och farfar som �t farmors hemlagade lax.

Tyv�rr har jag sedan aldrig �gnat mig �t fiske och jag kan inte f�ra mitt minne vidare till kommande generationer i handling utan bara i ord. Sj�lv �r jag i alla fall mycket glad f�r den stund farfar gav mig vid �n, d�r f�r 45 �r sedan.

F�r mig k�nns det som om han f�rmedlade n�got fr�n en tid som idag ligger mer �n hundra �r bak�t. Att jag den stunden fick bli en liten l�nk till historien och att min hobby sl�ktforskning som vuxen har hj�lpt mig att fylla den enkla minnesbilden med en djupare f�rst�else f�r vad den betydde.

---

(Alla f�rgbilder �r h�mtade fr�n mina skannade smalfilmer.)

Smalfilm i HD-format

Wed, 08 Jul 2009 16:54:05 GMT

Hur l�ngt kan man n� i jakten p� bra resultat f�r sina gamla smalfilmer?

Efter mitt f�rsta prov med att ta tillvara p� gammal smalfilm och anv�nda det f�r att g�ra nutidshistoria tillg�nglig var jag redo att ta n�sta steg.

De tre f�rsta artiklarna finns h�r:

N�sta filmprojekt - syrran

Att scanna smalfilm �r inte helt billigt. Mitt s�tt att finansiera det har varit att erbjuda mig att fixa presenter mot att f� hj�lp med kostnaden. Eftersom min lillasyster fyllde 40 i �r var mitt n�sta projekt sj�lvklart. Det skulle bli en DVD med filmer fr�n hennes f�rsta �r med tidstypisk musik, stillbilder och en del annat. S� hade jag t.ex. tagit reda p� en del h�ndelser som utspelade sig just 1969.

Skanning i HD

Den h�r g�ngen skedde skanningen hos Uppsala Bildteknik med hj�lp av den alldeles nylevererade flashscanHD.

Den mest tydliga skillnaden �r att man kan f� filmen i formatet 1280x720 mot mer normala 720x576. Det �r naturligtvis en avsev�rd skillnad. Ett s�tt att se det p� �r att en smalfilmsrulle p� 15 m film ger i "standardkvalitet" en fil p� ca 1 GB medan det i HD-kvalitet blir en fil p� ca 4 GB.

Den nya skannern ger ocks� en del andra f�rb�ttringar som man har nytta av �ven om man v�ljer att f� filmerna levererade i "bara" standardkvalitet.

Hur bra kan en film bli?

H�r �r exempel p� faktorer som p�verkar:

Filmen - Det fanns olika fabrikat. N�stan all min smalfilm �r filmad med Kodachrome-film. Det �r en film som h�llit f�rger och sk�rpa mycket bra genom �ren. Dock fanns d�r en film som var av m�rket Gevaert. Den var suddig och f�rgerna hade �verg�tt till n�got som n�stan bara gick i r�da toner. Jag blev d�rf�r mycket imponerad d� jag fick tillbaka min film. Kent p� Uppsala Bildteknik hade lyckats "�terst�lla" filmen till ett fullt acceptabelt skick. S� ge inte upp hoppet �ven om filmen ser d�lig ut d� du tittar p� den med vanlig projektor!
Kameran och objektivet - Min pappa anv�nde en Paillard Bolex, en schweizisk kamera som nog var bland det b�sta man kunde k�pa p� 50-talet. Med en s�mre kamera eller s�mre objektiv blir naturligtvis ocks� resultatet s�mre.
Fotografen - Oavsett hur bra kameran och filmen �r s� avg�rs ju filmens kvalitet fr�mst av fotografen. Om avst�ndet var felinst�llt blev filmen suddig. Var bl�ndaren felinst�lld blev filmen f�r m�rk eller ljus och "utfr�tt". Och viktigast av allt �r ju valet av tillf�lle att filma, valet av motiv och att f�lja motivet p� ett bra s�tt. Helst ska ju filmen ber�tta n�got intressant. H�r har jag haft tur. Pappa var med i en ambiti�s filmklubb och det allra mesta �r mycket v�lgjort.
Skanningen - Liksom n�r det g�ller sj�lva filmningen s� beror resultatet h�r av s�v�l utrustningen som av den som utf�r skanningen. Jag har varit mycket n�jd med Uppsala Bildteknik. De anv�nder den senaste tekniken och jag har intrycket av att "hantverket" �r mycket v�l utf�rt. Till det kommer att jag hela tiden f�tt svar p� mina m�nga fr�gor om allt m�jligt. Liksom att jag h�llits v�l underr�ttad om tider f�r leverans och annat. S�dant �r ocks� viktigt. Dock kan ju naturligtvis ingen skanning g�ra en fr�n b�rjan d�lig film bra.

�r det v�rt att HD-skanna?

En filmruta p� en dubbel-8 film �r bara 4,8 mm x 3,5 mm. Egentligen �r ju en smalfilm en serie av pyttesm� diabilder. Det s�ger sig sj�lv att endast en mycket begr�nsad m�ngd information kan rymmas p� den lilla ytan. Om man skannar dessa sm� filmrutor i HD-format f�r man allts� filmrutor i 1280x720 pixlar. �I tryckformat med 300 dpi ger det en bild p� ca 10x6 cm.�Eftersom f�rh�llande bredd/h�jd inte motsvaras blir det "sorgkanter" p� sidorna och sj�lva filmbilden blir 960x720 pixlar. Om alla faktorer jag r�knat upp varit "positiva" s� �r det faktiskt en bild som g�r att anv�nda. Dvs. man kan plocka ut anv�ndbara stillbilder! Jag har t.ex. hittat n�gra motiv som jag inte tidigare haft men som jag nu kan plocka ut fr�n mina filmer. Ett par exempel:

P� bilden min morfars f�r�ldrar, min styvmormor, hennes far m.fl.

Mamma, Pappa och jag framf�r v�r husbuss 1964

F�r att ha full gl�dje av formatet d� man g�r film kr�vs att man kan titta p� en HD-TV och med en s�rskild Blu-Ray-spelare, dvs filmen m�ste br�nnas p� en BD-disc. Naturligtvis kan man ocks� g�ra om filmen till standardformat d� man br�nner den och br�nna den p� vanlig DVD. Fast d� kunde man ju egentligen lika g�rna arbetat fr�n standardformat fr�n b�rjan.�Detta tillsammans med det faktum att HD-filerna blir s� stora (lite besv�rliga att hantera f�r datorn) g�r att man kan fundera en del p� kring vilket format man �nskar sina skannade filmer i.

Just nu �r det f�r mig lite "�verfl�digt" att ha mina filmer i HD-format. Jag ser det som att jag gjort n�got jag kommer att f� full gl�dje av om n�got �r d� tekniken gjort HD till n�got som k�nns som mer "standard" �n vad det g�r idag.

P� Uppsala Bildtekniks hemsida finns nu intressanta j�mf�relsefilmer att titta p�, bl.a. en med en fj�ril som �r nyfilmad med bra Super-8 och skannad i HD. Den visar n�got av vad som g�r att �stadkomma.

Filmprojektet d�?

Jo, min film till syrran blev mycket uppskattad! Med bakgrundsmusik fr�n tiden (mycket Beatles) blev det en nostalgitripp f�r hela familjen. Minnen v�cktes till liv f�r oss som var med f�r 40 �r sedan och syrrans barn tyckte det var j�ttekul att se mamma som baby. Det �r kul att titta p� gammal film! S� synd om den f�r ligga i gamla l�dor och samla damm ist�llet f�r att ges ett nytt liv och kunna gl�dja m�nga.

Avslutningsvis en film med mycket tidsatmosf�r. Den �r nog filmad 1964. Jag var 4 �r och med min familj p� bes�k p� Kastrups flygplats. Vi gick ut p� den "�sk�darl�ktare" som fanns och pappa filmade flygtrafik. Charmigt! Denna lilla filmstump om 2 minuter ger en fil som �r p� hela 500 MB i HD AVI-format. Det �r max f�r uppladdning p� Vimeo.

�

Mitt f�rsta smalfilmsprojekt

Sun, 28 Jun 2009 17:00:43 GMT

Vad g�r man d� man hittar gammal film? H�r ber�ttar jag om mitt f�rsta projekt...

F�rsta artikeln hittar du h�r!

Andra artikeln hittar du h�r!

Inventering

Hemma hos mina f�r�ldrar hittade jag en byr�l�da full med gammal smalfilm. En hel del hade jag sett som liten och jag visste redan att pappa varit med i en filmklubb och gjort enklare spelfilmer. Jag gjorde t.o.m. en del egna filmer med pappas dubbel-8 i b�rjan av 1970-talet.

Jag sorterade upp det jag hittade i:

�ldre film. Det fanns ett par filmer fr�n slutet av 1930-talet och b�rjan av 40-talet. Morfar har filmat och mamma �r liten. Fantastiskt att t.ex. se morfar �ka skidor!
Mina f�r�ldrars br�llop och br�llopsresa fr�n 1959. Ihopklippt p� en stor rulle.
Filmklubben. Ett antal filmer fr�n pappas filmklubb. En del av detta var kopior av originalfilmerna vilket inneb�r lite s�mre kvalitet.
Familjefilm. Det fanns r�tt mycket traditionell familjefilm fr�n utflykter och kalas. Kul fr�mst att �terse milj�er fr�n min uppv�xt, och naturligtvis att �terse t.ex. farmor och farfar och kusiner m.m. H�r fanns dubbel-8 fr�n 1960-1973 och sedan en del Super-8-film fram till tidigt 70-tal. Totalt ca 40 rullar.
Mina egna filmer. Jag och ett par kamrater gjorde "krigsfilm" med hj�lp av plastbyggsatser och ett�res-sm�llare m.m. Vi hade v�ldigt kul och det var roligt att �terse det. Totalt hittade jag nio rullar.

�verf�ring av film

Jag b�rjade med att l�gga ut en fr�ga p� Proveniens och fick lite olika tips om tekniker och firmor. Efter n�gra f�rs�k att filma av filmen p� pappersark med digitalvideo besl�t jag mig f�r att jag �nd� tyckte det var v�rt att betala f�r att f� det gjort "ordenligt". Det fanns m�nga firmor p� n�tet och det var inte helt l�tt att j�mf�ra kvalitet och pris.

Uppsala Bildteknik

Jag tittade p� olika f�retags hemsidor. Ett av f�retagen - Uppsala Bildteknik - hade sj�lv hittat till Proveniens och gett svar p� en del fr�gor. Jag fann ocks� att tidningen "Ljud & Bild" gjort ett test d�r Uppsala Bildteknik varit b�st och efter lite mailv�xling med Kent Kumpula p� UBT best�mde jag mig. Det h�r k�ndes som ett f�retag med r�tt inst�llning. Jag fick ocks� veta att Uppsala Bildteknik troligen skulle bli f�rst i landet med att erbjuda skanning i HD. Det l�t sp�nnande.

Jag fick chansen att h�lsa p� i samband med att jag l�mnade in min l�da med smalfilmer. Det visade sig att f�retaget fanns i ett "hus i skogen" en bit utanf�r Uppsala. Ut�ver att l�mna in mina filmer fick jag mig ocks� en pratstund. Kent Kumpula arbetade i ett eget byggf�retag d� han b�rjade fundera p� att �verf�ra familjens gamla smalfilmer till digitalt. Han uppt�ckte snart att det var sv�rt att f� ett riktigt bra resultat och b�rjade d�rf�r fundera p� om han kunde g�ra det sj�lv. �r 2002 b�rjade han arbeta med skanning av smalfilm och �verf�ring av videofilm. Som en av de f�rsta i landet best�llde han en flashscan8 som sedan levererades 2005.

Kent framf�r den "gamla" flashscan8 vid mitt bes�k i april -09

D� jag l�mnade in mina filmer hade Kent lagt en best�llning p� en HD-skanner och jag best�mde mig snart f�r att mina filmer skulle skannas med den senaste tekniken.

Fr�n Uppsala Bildtekniks arbetsrum

Mitt f�rsta filmprojekt - Bj�rnligan

Min pappa var med i en filmklubb som startade n�got av de sista �ren p� 50-talet och h�ll p� n�gra �r in p� 60-talet. Det var v�ldigt ambiti�st upplagt. De ordnade med egen atelj� och biosalong. D�r gjordes sedan en rad sm� spelfilmer och man hade publika visningar med upp till 70 bes�kare. Min farbror hade ocks� kv�llskurser i smalfilmning i samarbete med n�gra studief�rbund.

Totalt hade jag hittat �tta filmrullar mede anknytning till "Bj�rnligan" som klubben hette. En del av dessa var kopior av original, vilket innebar en n�got s�mre kvalitet i sk�rpa och f�rg. Jag hade planerat att anv�nda detta material till min pappas f�delsedag den 18 juni i �r. P� det viset "finansierade" jag ocks� skanningen av denna del genom att mina syskon var med och betalade presenten. Tidsgr�nsen gjorde att jag inte kunde v�nta in HD-skannern utan dessa filmer skannades med flashscan8. Jag blev �nd� v�ldigt n�jd med resultatet!

Bj�rnligan under filminspelning

I v�ntan p� att f� filmerna skannade bj�d jag hem mina f�r�ldrar och min farbror och faster p� fika. Det var min farbror Bj�rn som en g�ng tog initiativ till "Bj�rnligan", filmklubben som ocks� fick sitt namn efter honom. Ut�ver kaffe och br�d fanns ocks� min lilla digitalkamera p� bordet, inst�lld p� ljudinspelning. H�r fick jag h�ra mycket av historien kring Bj�rnligan.

Jag skrev sedan en text till mitt projekt som jag l�ste in, �nnu en g�ng med hj�lp av min digitalkameras ljudinspelningsfunktion. Jag skannade ocks� in en rad gamla negativ med anknytning till Bj�rnligan och jag letade r�tt p� tidstypisk och passande musik.

N�r s� de f�rdigskannade skivorna kom med posten var det bara att s�tta sig och arbeta vid datorn. Jag lade in filmerna i en l�mplig ordning, placerade n�gra vykort och foton d�remellan, lade till delar av fikabordsinspelningen, min speakertext och musik. Efter n�gra dagars arbete kunde jag s� presentera en DVD-skiva som present p� pappas f�delsedag.

Det var riktigt roligt att se mina f�r�ldrar med barn och barnbarn samlade framf�r TV:n. Alla satt faktiskt and�ktigt kvar i 30 minuter f�r att se filmen om farfars/morfars filmklubb! Det blev gl�djande nog en mindre succ�!

Jag fick blodad tand. Det �r tydligen s� h�r man ska presentera sin sl�ktforskning! Forts�ttning f�ljer...

Jag avslutar med f�rsta b�rjan av en rolig Bj�rnligan-film. Tyv�rr f�r ni inte se hela...

�

Film - en modern k�lla

Sat, 27 Jun 2009 13:31:14 GMT

Var hittar jag relevanta filmer och hur tar jag reda p� egen film?

F�reg�ende artikel hittar du h�r!

M�nga som sl�ktforskar uppt�cker att forskning fr�n ca 1860 och fram�t inneh�ller en dimension som tillf�r mycket, n�mligen m�jligheten att hitta foton av personer och platser. Bilder kan inneh�lla v�ldigt mycket information och kanske framf�rallt ge en k�nsla av n�rhet till de personer och platser man forskar kring.

R�rliga bilder

Om man flyttar sig ytterligare fram�t i tiden kommer man till en tid d� det finns m�jlighet att hitta r�rliga bilder och d� �r vi ocks� framme vid den tid d� man kan hitta ljudinspelningar. Det kan tyckas som att steget fr�n stillbilder till r�rlig film �r litet men jag tycker att det �r ett stort steg. Att "m�ta" en m�nniska genom att se denne p� film kan vara s� n�ra ett verkligt m�te man kan komma.

Var hittar jag film?

Det finns m�jligheter att hitta r�rlig film p� n�tet. Enklast �r nog det fina a rkiv som SVT har. Med lite tur kan man hitta film som tillf�r n�got till den egna forskningen - filmer fr�n "r�tt" geografisk plats, eller fr�n en verksamhet som liknar den en ana sysslat med. Med riktig tur kan man kanske hitta film d�r egna sl�ktingar finns med.

P� stadsbiblioteket i �ngelholm hittade jag en del film med lokal anknytning �verf�rd p� VHS som man f�r l�na hem.�I en dokument�rfilm gjord 1967 hittade jag t.ex. en bit biograffilm fr�n 1916 d�r min farfars far promenerar f�rbi i bild!

En k�lla till information som jag tror �r lite bortgl�md �r privat inspelade filmer. Det �r relativt ovanligt med s�dan film fr�n f�re andra v�rldskriget, men jag har sj�lv sett film d�r min farfar har filmat sina f�r�ldrar p� 1920- eller 30-tal. Jag har ocks� en film som min morfar filmat fr�n sent 1930-tal d�r min mamma �r liten flicka. Fr�n 1950-talet blev det dock allt vanligare att man hade en filmkamera i hemmet och jag tror m�nga av oss kan hitta s�dana filmer om vi bem�dar oss att leta.

Inventering

Om vi nu hittat n�gra filmer i en byr�l�da s� kommer fr�gan hur man ska hantera den. Det f�rsta man vill g�ra �r nog en inventering. Vad �r det f�r n�got jag funnit?

Projektor eller "viewer"

Har du en fungerande projektor kan du naturligtvis titta igenom filmerna p� traditionellt vis. Dock �r detta f�rknippat med vissa risker f�r filmen. Ett f�r filmen skonsammare alternativ �r att anv�nda en s.k. "viewer".

Kanske har du en s�dan hemma? Annars kan man l�na en s�dan, t.ex. p� Uppsala Bildteknik.

Nu kan du g� igenom dina filmer och sortera dem i t.ex. kronologisk ordning. Du kan ocks� g�ra v�rderingar av kvalitet och inneh�ll. Ha ett papper tillhands d� du ser p� filmerna och g�r anteckningar om inneh�ll och kvalitet. M�rk ocks� filmrullarna p� n�got s�tt s� du hittar r�tt sedan.

�verf�ring av film

F�rmodligen har du nu hittat n�got som �r s� intressant och bra att du vill kunna utnyttja det fram�ver. Genom att f�ra �ver dina filmer till t.ex. en DVD-skiva uppn�r du flera f�rdelar:

Du beh�ver inte slita mer p� originalfilmerna.
Originalfilmerna befinner sig i en process d�r �lder f�rs�mrar dem. Hur snabbt detta g�r p�verkas av filmen samt av hur du f�rvarar den. En �verf�ring inneb�r en kvalitetss�kring.
Genom att f�ra �ver din film f�r du helt nya m�jligheter att arbeta med den. Du kan presentera den p� en skiva eller p� din hemsida och g�ra den tillg�nglig f�r fler personer.

Olika m�jligheter

F�r att �verf�ra film finns flera m�jligheter:

Avfilmning

F�r inte s� m�nga �r sedan fanns firmor som helt enkelt visade filmen med projektor p� filmduk och d�r filmade av den med VHS-kamera eller digitalkamera. Det l�r finnas firmor som �nnu anv�nder tekniken.

Avfilmning �r en enkel l�sning som inte ger s� bra resultat.�Det finns utrustning att k�pa f�r den som vill g�ra detta hemma. Det verkar dock vara bortkastade pengar.

Om man vill n�ja sig med en avfilmning har jag ist�llet f�tt f�ljande rekommendation.�En enkel l�sning som dessutom �r gratis (om man har en videokamera):

S�tt upp ett vanligt vitt pappersark (A4 r�cker) plant p� en v�gg eller ett sk�p.
Placera projektorn framf�r arket, i princip s� n�ra som m�jligt. Ljus avtar ju som bekant med kvadraten p� avst�ndet.
St�ll din videokamera s� n�ra projektorn som m�jligt (f�r att minska parallaxfel) och st�ll in avst�nd/sk�rpa s� noga som m�jligt p� s�v�l projektor som kamera.
Se till att rummet �r m�rklagt.

Scanning

Jag har inte hittat n�gon rimlig m�jlighet att sj�lv inskaffa egen utrustning f�r scanning, utan h�r handlar det om att l�mna bort arbetet till en professionell akt�r. Det finns ganska m�nga s�dana p� marknaden.

Jag har f�rs�kt unders�ka marknaden genom att titta p� olika firmors hemsidor och genom att l�sa lite om erfarenheter som andra gjort. Det skiljer sig en del vad g�ller priset, �ven om det inte alltid �r helt l�tt att j�mf�ra priserna eftersom man tar betalt p� lite olika s�tt. Bortsett fr�n priset har jag funnit tv� stora skillnader:

Teknisk utrustning. Fram tills idag har det b�sta alternativet varit scanning med n�got som kallas "flashscan8". Troligen finns det andra likv�rdiga utrustningar. Det senaste p� marknaden �r en utrustning som kallas "flashscanHD". Skillnaderna mellan de tv� �r bl.a. uppl�sningen, men ocks� f�rg�tergivning.
Hantverket. �ven om tv� olika firmor anv�nder samma utrustning kan du inte vara s�ker p� att resultatet blir detsamma. Det finns n�mligen m�jlighet f�r "scanneroperat�ren" att g�ra justeringar vad g�ller bl.a. f�rgbalans, sk�rpa m.m.

Den b�sta metoden f�r att v�lja r�tt alternativ �r f�rmodligen att s�nda en och samma rulle till olika firmor f�r att d�refter kunna j�mf�ra pris och kvalitet.

Redigering

Det enklaste �r att be firman som scannar filmerna att ocks� leverera dig f�rdiga filmer. �ven om olika firmor erbjuder olika l�sningar kan du oftast f� hj�lp med att t.ex. ta bort d�liga delar av filmerna, att s�tta titlar och att l�gga p� musik.

Redigera sj�lv

F�r den som vill s� �r det �nd� roligare att g�ra arbetet sj�lv. D� f�r du ocks� mer kontroll och st�rre m�jligheter. M�nga datorer har redan ett program som kallas "Windows Movie Maker" som �r enkelt att arbeta med.

I programmet kan du klippa och flytta runt scener, du kan l�gga p� musik och speakertext och du kan l�gga p� texter och g�ra menyer av olika slag. Det finns ocks� m�jligheter att g�ra snygga �verg�ngar och l�gga p� olika effekter.

Sj�lv har jag k�pt Adobe Premiere Elements.

Det �r ett lite mer avancerat program, med fler m�jligheter men fortfarande enkelt att anv�nda. Naturligtvis finns det ocks� mer avancerade - och dyrare - program.

Mer om hur det kan g� till att arbeta med filmer som k�llmaterial kommer jag att ber�tta i n�sta artikel d�r jag redog�r f�r mitt f�rsta filmprojekt.

Avslutningsvis kommer ett kort klipp fr�n en smalfilm. Det �r min pappa som filmat i Helsingborg ca 1958. Filmen �r scannad av Uppsala Bildteknik med hj�lp av en flashscan8. Titta g�rna p� filmen i nytt f�nster och i full storlek.

Film - den gl�mda k�llan

Mon, 22 Jun 2009 13:34:12 GMT

I denna f�rsta artikel om film tar jag kortfattat upp filmhistoria med ett fokus p� smalfilm.

Som sl�ktforskare s�ker vi st�ndigt nya k�llor till vetande om v�ra anor. F�r mig k�nns det som om att vi missat en - filmen. �ven om det �r en "modern" k�lla s� kan den �nd� ge oss information som annars �r sv�r att f� och �tminstone 100 �r bak�t i tiden.

Lite filmhistoria

Den f�rsta officiella filmvisningen var br�derna Lumi�res i Paris 1895 och redan �ret d�rp� skedde den f�rsta offentliga biografvisningen i Sverige, i Malm�. Den f�rsta permanenta biografen i Sverige byggdes i G�teborg 1902 och den �ldsta i drift i Sverige �r Saga i Kalmar som �r fr�n 1906. Som mest fanns det i Sverige ca 2500 fasta biografer kring 1950.

Filmstandard

I filmens historia blev 35 mm:s film snabbt en standard. Den introducerades redan 1892 och blev internationell standard 1909 och har s� f�rblivit f�r professionella filmare. Det som har h�nt��r fr�mst att ljud och f�rg tillkommit.

Smalfilm

I Frankrike och England lanserades en 9,5 mm:s film 1922 och blev v�ldigt popul�r d�r, men redan �ret d�rp� lanserade Eastman Kodak en 16 mm:s film som ett billigare alternativ till 35mm:s filmen.��ret var 1932 d� Kodak sedan lanserade 8 mm:s film. Den togs fram under depressions�ren f�r att erbjuda privatpersoner ett billigare alternativ till 16 mm:s filmen. Det �r egentligen en 16 mm:s film med t�tare perforeringsh�l. Man exponerar f�rst ena halvan och d�refter den andra, genom att ta ut och v�nda filmen. Efter framkallning delas filmen p� l�ngden. Denna v�ndning av filmen ledde till namnet "Dubbel 8". En annan ben�mning �r "Standard 8".

En 30-tals Kodak projektor f�r 8 mm film. Har tillh�rt min morfar och mormor

Trots att den franska 9,5 mm filmen egentligen hade tekniska f�rdelar blev det Kodaks 16 och 8 mm:s filmer som kom att bli standard.

Dubbel 8

Filmrullarna f�r "Dubbel 8" inneh�ll 7,5 m film.�Efter delningen blev det allts� 15 m film som med standardhastighet 16 bilder per sekund gav en filml�ngd p� drygt 4 minuter.

Schweizisk Paillard Bolex f�r Dubbel 8

Super 8

N�r Kodak lanserade Super 8 1965 innebar det en stor f�rb�ttring. Trots att filmbredden var densamma var perforeringsh�len mindre och exponeringsytan d�rmed v�sentligt st�rre vilket gav en b�ttre bildkvalitet.

�vre remsan Dubbel-8, under Super-8

En annan stor skillnad var att filmen nu var placerad i en kassett vilket underl�ttade hanteringen v�sentligt. Fortfarande var filml�ngden 15 m, men nu filmade man oftast med 18 bilder i sekunden vilket gjorde r�relser mjukare. Det innebar att filml�ngden blev 3 minuter och 20 sekunder.

Fr�n 1973 kunde man �ven f� Super 8 som ljudfilm f�r s�rskilda kameror. Kodak tillverkade sin ljudfilm till 1997 d� den upph�rde, men vanlig Super 8 finns fortfarande att k�pa.

�ven om det fortfarande filmas en del med Super 8 �r den i praktiken helt utkonkurrerad av f�rst VHS-Video och sedan Digital Video.

Smalfilm i Sverige

Det g�r att se ett samband mellan semester och filmning. Fr�n 1951 fick alla anst�llda i Sverige tre veckors semester och intresset f�r fritidsaktiviteter som smalfilmning �kade. I Sverige gavs flera b�cker om smalfilmning ut under 1950- och 60-talen. Exempel �r Olle T�rnblom i Helsingborg som skrev "Vi smalfilmar" och "Att smalfilma".

Runt om i landet startades filmklubbar. Bland de tidigaste var G�teborgs Smalfilm och Videoklubb som bildades 1955 och Borl�nge Smalfilm- och Videoklubb som startade i slutet av 1957. Studief�rbund runt om i landet b�rjade ocks� anordna kurser i smalfilmning.

K�llor:

N�sta artikel om film!

�

Upphovsr�ttslagen

Sun, 26 Apr 2009 13:50:37 GMT

Upphovsr�ttslagen inneb�r att du inte f�r vidarepublicera andra personers framst�llda material (artiklar, foton, musikalster, konst, dataprogram etc etc) utan dennes medgivande.

Om upphovsr�ttsinnehavare har gett sitt tillst�nd till publicering �r det din skyldighet att ange vem som �r upphovsman i den omfattning och p� det s�tt god sed kr�ver.

Det upphovsr�ttsliga skyddet best�r av tv� delar, dels de ekonomiska r�ttigheterna dvs att kunna s�lja eller hyra ut r�tten att kopiera eller tillg�ngligg�ra verket, dels de ideella r�ttigheterna. De ideella r�ttigheterna kan inte avyttras och innehas alltid av upphovsr�ttsmannen eller dennes arvingar, och g�r det m�jligt att h�vda r�tten till sitt verk. Det �r allts� m�jligt att n�gon ger dig r�tt att publicera material utan att betala ers�ttning, vilket trots detta inte p�verkar dennes ideella r�ttighet. Det inneb�r t ex att du inte f�r f�rvanska upphovsr�ttsinnehavarens verk, utan skall �terge det i dess originalform. F�r att skilja p� en kopia och ett nytt verk s� anv�nds begreppet verksh�jd, om ett verk anses tillr�ckligt sj�lvst�ndigt och originellt s� anses det ha verksh�jd och s�ledes vara ett nytt verk med alla r�ttigheter som d� tillfaller den nya upphovsmannen.

N�r du l�nkar till andra websajter inneb�r det inte n�got intr�ng i upphovsr�tten. Men det kan vara ett problem att rikta l�nkarna direkt till en annan artikel, speciellt om den inte �ppnas i ett eget f�nster.

S� l�nge l�nkar till andra sajter �ppnas i egna f�nster s� �r allting bra, men om s� inte �r fallet s� skulle det kunna inneb�ra ett problem. Om artikeln �ppnas i en sida hos iFokus, s� kan det betyda att l�saren t ex uppfattar det som material som iFokus publicerat samt att den mottagande sajten kan f�rlora annonsint�kter.

S� f�r att undvika en eventuell diskussion s� �r det lika bra (och mer anv�ndarv�nligt) att ta f�r vana att kryssa i rutan "�ppna i eget f�nster" n�r ni skapar en l�nk.

Artikeln �r skriven av "iFokus". Den fullst�ndiga lagtexten kan du l�sa h�r - l�nk.

�

Gamla Svenska St�der - 4

Tue, 14 Apr 2009 22:46:54 GMT

Jag gjorde ett fynd nyligen. Ett n�stan hundra �r gammalt h�fte med text och bilder om svenska st�der.

H�ftet �r utgivet av "Svenska Teknologf�reningens Afdelning f�r byggnadskonst" och tryckt i Stockholm 1915. Inneh�llet i korthet:

Kalmar

P� tio sidor ber�ttas om staden Kalmar.

Texten avbryts av illustrationer och kartor och avslutas med tv� kartor tryckta p� blankt papper av god kvalitet.

Skan�r och Falsterbo

Ytterligare tolv sidor som utan illustrationer ber�ttar om Skan�r och Falsterbo. D�refter tv� kartor p� blankt papper.

Planscher

Huvuddelen av boken best�r av fotografier, fint tryckta p� blankt papper av god kvalitet. I detta h�fte hittar vi:

�

Ystad, en akvarell i f�rg och ett fotografi
Falsterbo, 13 bilder med text och en karta

Falsterbo

Skan�r, fyra bilder med text
Lund, tv� bilder
H�lsingborg, sex bilder med text
�ngelholm, en bild med husritning
Falkenberg, en bild med text
Karlshamn, sex bilder med texter
Kalmar, 22 bilder med text

Kalmar

Eksj�, tre bilder med text

Eksj�

J�nk�ping, tv� bilder med text
Gr�nna, tv� bilder med text�
Visby, tre bilder med kvarterskarta
Vadstena, fyra bilder med text
Mariestad, tv� bilder med text
Mariefred, tv� bilder med text
Arboga, tv� bilder med text

Arboga

Nora, tre bilder med text

�

Gamla Svenska St�der - 3

Tue, 14 Apr 2009 22:06:57 GMT

Jag gjorde ett fynd nyligen. Ett n�stan hundra �r gammalt h�fte med text och bilder om svenska st�der.

H�ftet �r utgivet av "Svenska Teknologf�reningens Afdelning f�r byggnadskonst" och tryckt i Stockholm 1911. Inneh�llet i korthet:

Det forna V�ster�s

P� nio sidor ber�ttas om staden V�ster�s. Texten avbryts av illustrationer och kartor.

W�ster�s

Falun

Ytterligare nio sidor som p� liknande s�tt ber�ttar om Falun.

Planscher

Huvuddelen av boken best�r av fotografier, fint tryckta p� blankt papper av god kvalitet. I detta h�fte hittar vi:

. Ystad, text, en karta och 7 bilder

Ystad

. Malm�, text och 5 bilder
. Lund, tre bilder
. H�lsingborg, tv� bilder
. �ngelholm, tre bilder

�ngelholm

. Karlshamn, sex bilder med texter
. Kalmar, m�lning i f�rg, 8 bilder med text och skisser
. J�nk�ping, tre bilder
. Grenna, fyra bilder
. Visby, en bild med kvarterskarta
. Laholm, tv� kartor och tre bilder
. Varberg, tv� bilder
. G�teborg, tre bilder
. Link�ping, text och sex bilder
. V�ster�s, kvarterskartor, tio bilder och tre teckningar

V�ster�s

. G�fle, fem bilder

G�vle

. Falun, �tta bilder och ett par teckningar
. S�derhamn, tv� bilder och skiss �ver kyrkan
. Lule� Gammalstad, text, karta och fem bil

�

Husf�rest�ndarinna p� 1940-talet

Wed, 01 Apr 2009 10:40:37 GMT

I augusti 2006 fick jag en pratstund med Greta som d� var 92 �r. Under andra v�rldskriget arbetade hon som husf�rest�ndarinna hos min farfars far.

�

Greta b�rjade arbeta hos Gotthard Ellerstrand i september 1940 och den f�rsta stora uppgiften blev att ordna traditionsenlig g�smiddag f�r sl�kten. Mat var en bristvara under krigs�ren men Gotthard var disponent p� Willans tegelbruk och p� bruket f�dde man upp g�ss f�r det skulle det finnas p� M�rtensafton.

Ber�ttelsen om Greta�

Inneh�llet i denna ber�ttelse bygger p� det samtal med Greta som jag spelade in d� jag tr�ffade henne p�Viktoriag�rden i Vejbystrand. De citat jag g�r nedan �r avskrifter fr�n denna inspelning. Till uppgifterna fr�n m�tet har jag lagt s�dant jag vet fr�n min egen sl�ktforskning kring min farfars far. Bilderna p� Greta och p� hennes bror har jag f�tt fr�n Barbro Metall - dotter till Oskar och brorsdotter till Greta.

Artikeln �r h�mtad fr�n systersajten - Engelholmiana

Vem var Greta?

Greta f�ddes 6 maj 1914 i Munka Ljungby d�r hon ocks� v�xte upp. Hennes far hette Joel Elgstrand och hade varit soldat. Han var f�dd i H�ja 23 februari 1880. Gretas mor hette Frida Maria Kornelia och var f�dd 23 januari 1884 i Gr�manstorp, Klippan.

F�rsta anst�llningen p� Skeldinge

Greta var duktig i skolan och hade f�tt l�fte av sin far att g� p� folkh�gskola. Hon var knappt 20 och skulle b�rja p� folkh�gskolan n�r det kom en f�rfr�gan fr�n godset Skeldinge strax utanf�r Munka Ljungby.

Godset Skeldinge utanf�r Munka Ljungby

Kunde Greta ta en plats d�r? Hennes far klargjorde att valet var Gretas - skulle hon g� i skola eller ta platsen? Greta ber�ttade:

"Ja, jag kan ju f�rs�ka, f�r det var p� v�ren. Folkskolan b�rjade inte f�rr�n p� h�sten. S� jag kan ju f�rs�ka till �ver sommaren. Och sen tyckte jag d�r var s� bra s� jag blev d�r. Vi var tv� till att passa en gubbe. S� det gick ju j�ttebra. Men det var ju stort. Ja, det var bra. Han var ocks� trevlig och bra, den - gods�garen d�r." Gods�gare p� Skeldinge d� kan ha varit Carl L. Hansson.

Greta Persson, f�dd Elgstrand

Greta kom allts� att stanna p� Skeldinge, men efter en fem, sex �r k�nde hon att det b�rjade bli dags att r�ra p� sig. Hon funderade p� att �terv�nda till f�r�ldrahemmet d� hennes �ldre bror Oskar kom till henne och ber�ttade att om hon ville ha en ny plats s� kunde han ordna det.

Gretas bror Oskar

�

Oskar Elgstrand var fem �r �ldre �n Greta. Han var mekaniskt ansvarig p� Willans tegelbruk. Han reparerade alla bilar och tj�nstgjorde som chauff�r. P� verkstaden som fanns p� tegelbruket tog man ocks� hand om fordon fr�n Spannm�l & Tr� som drevs av Gotthard Ellerstrands �ldste son Gunnar.

Oskar Elgstrand med dottern Barbro. Bilden fr�n verkstaden p� tegelbruket, men lastbilen tillh�rde "Spannm�l & Tr�" som fanns p� Nybrogatan.

Greta ber�ttade att en g�ng skulle Gotthard till B�stad f�r att se kungen spela tennis och Oskar skulle k�ra honom. Gotthard insisterade p� att Oskar skulle f�lja med och titta fast han var "vardagskl�dd". Att Oskar hade tittat p� kungen vardagskl�dd tyckte de andra var roligt.

Andra huset fr�n v�nster �r J�rnv�gsgatan 27

Oskar bodde med sin fru och lilla dotter p� J�rnv�gsgatan 27 i �ngelholm, v�ningen ovanf�r Gotthard Ellerstrand. Nu hade Oskar h�rt att hos Gotthard fanns en ledig tj�nst.

Greta resonerade s� h�r:

"S� t�nkte jag, ja, jag kan ju f�rs�ka. F�r hemma kunde man ju inte vara, sen man flyttat ut en g�ng. D� passar det inte. D� vill man best�mma sj�lv lite grand."

Familjen Ellerstrand

Gotthard Ellerstrand p� balkongen till J�rnv�gsgatan 27 i �ngelholm

Greta b�rjade allts� en ny tj�nst hos Ellerstrands. Gotthard Ellerstrand var disponent p� Willans tegelbruk sedan drygt 20 �r tillbaka. �r 1940 d� Greta b�rjade sin tj�nst var Gotthard 65 �r gammal och �nkling sedan knappt tv� �r. Gotthard �gde huset som han bodde i. I den stora l�genheten bodde ocks� hans sv�gerska Hulda som arbetade p� tegelbrukets kontor. �ven Gotthards tv� yngsta s�ner - Stig och Inge - bodde hemma �ven om Inge var i Lund under veckorna f�r sina studier p� universitetet. Stig bodde kvar hemma tills han gifte sig 1943.

J�rnv�gsgatan 27 sett fr�n R�nne�

Huset p� J�rnv�gsgatan 27 �r nu sedan l�nge rivet och ersatt med ett nytt hus. Om det gamla huset ber�ttade Greta att Ellerstrands hade en stor l�genhet, n�stan hela andra v�ningen och med m�nga rum. Mellan k�ket och matsalen fanns en l�ng serveringsg�ng. D�r fanns ett sk�p d�r all sprit f�rvarades. Det fanns en salong med bokhylla och skrivbord. P� samma v�ning bodde ocks� en polis med familj. De hade en l�genhet om tv� rum och k�k i delen n�rmast torget. Ovanf�r bodde allts� Gretas bror Oskar med sin familj. I l�genheten under bodde en familj Dahlstr�m som hade tv� barn, Gunilla och �ke. "Det var trevliga barn de ocks�."

N�gra hus l�ngre ner p� gatan, precis innan J�rnv�gsbron, fanns J�rnv�gsgatan 33.

J�rnv�gsgatan 33. P� gatan st�r doktor Lund�ns fina Hupmobile med 6-cylindrig motor.

Huset �gdes av Gotthards �ldste son Gunnar (min farfar). Han hade en egen l�genhet i huset d�r han bodde med sin familj p� bottenv�ningen. P� andra v�ningen bodde von Arbin i en l�genhet och p� samma v�ning i en st�rre l�genhet bodde l�karen Gylfe Lund�n. I huset bodde ocks� Gretas och Oskars syster Astrid som var f�dd 1911. Hon hade en l�genhet med stor balkong och brukade hj�lpa till med hush�llsg�rom�l hos Gunnar. I huset bodde eventuellt ocks� en flygare.

Arbetet som husf�rest�ndarinna

Greta ber�ttade f�r mig att hon f�rv�ntades sk�ta om st�dning och tv�tt, inhandling, matlagning och servering, dvs. allt i hush�llet. Hon fick g�ra det mesta efter eget huvud. Gotthard hade inga s�rskilda krav, utan �t och var n�jd med allt som serverades.

Tid f�r privatliv och eget umg�nge fanns det inte mycket. Greta hade nog inga egentliga fridagar. "Ja, p� kv�llar och s� n�gon g�ng. Men, det var inte s� rysligt mycket. Det var biograf n�n g�ng. Man var ute och tittade i stan lite."

N�r det var storst�dning kom Anna och hj�lpte till. Anna var hustru till Karl Petersson som arbetade p� tegelbruket och hon hj�lpte till i m�nga hem med olika sysslor.

En vanlig dag f�r Greta

Det kunde se ut s� h�r:

Gotthard sov g�rna l�nge p� morgonen. Ofta kom sonen Gunnar in p� morgonen och pratade aff�rer en halvtimme medan Gotthard l�g kvar i s�ngen. "Jag fick ju titt en peng, av Gunnar med. S� sa han; - G� nu p� biografen. Nu �r h�r en bra film ikv�ll, s� jag ger Astrid pengar ocks�. S� fick vi g� p� bio. Och det var ju bra, mycket trevligt."

Sedan gick Gotthard upp kl. 9. D� skulle han ha gr�t - r�gmj�lsgr�t, inte havregr�t, f�r det var han inte s� f�rtjust i. Efter det �t han kaffe och sm�rg�s. D�refter gick han till tegelbruket. Vid middagstid kom han tillbaka med Hulda f�r att �ta middag. (Middagstid i Sk�ne �r just middagstid, det som kallas lunch i andra delar av landet.) Var det vintertid bad Gotthard ofta om att f� med sig n�gra sm�rg�sar som han gav till luffarna, som anv�nde tegelbrukets ugnar f�r att v�rma sig. "- Har Greta inte litta sm�rg�sar, som jag skulle ge till den d�r luffaren d�r nere, sa han. Jo, det fick han ju." P� eftermiddan efter jobb kom Gotthard hem f�r att �ta kv�llsmat och efter det lade han sig en stund.

En g�ng i m�naden gick Gotthard p� Odd Fellow och �t d� kv�llsmat d�r.

P� helgmorgnarna kom ofta Gunnars yngste son "Lalle" (min far, f�dd 1933) och ringde p�. "-Jag skulle h�lsa p� farfar." Gotthard l�g fortfarande men Lalle gick in och satt sedan en stund och pratade med sin farfar. Ibland fick han en liten peng.

Att det var krigs�r och sv�ra tider m�rktes inte s� mycket. P� tegelbruket fanns djur - en h�st, en ko och s� g�ssen. S�v�l Gotthard som sonen Gunnar hade ett stort kontaktn�t s� det kom b�de h�nor, fl�sk och k�tt. Det fanns alltid gott om mat.

Riktigt kaffe var inte l�tt att f� under krigs�ren, men Gunnars b�ste v�n var Agne Reinholtz som drev aff�ren "Th. Jonssons eftr." p� Stortorget och d�rifr�n fick man kaffe. Fast Greta fick rosta det sj�lv. "D� luktade det s� att grannarna sa att nu rostar Greta."

Umg�nge och fester

En g�ng i veckan spelade man Vira, ett kortspel, hemma hos Gotthard. D� kom stadens borgm�stare G�sta Berg von Linde, f�rre r�dmannen Ehrensw�rd och en bankman fr�n Skandinaviska banken.

Gotthard omgiven av sina barn och deras familjer. "Lalle" l�ngst ner till h�ger.

Greta ber�ttade att det h�lls m�nga sl�ktmiddagar. Gotthard tyckte om att ha folk omkring sig. Till julafton kunde det vara 20 personer. "Jag har n�stan aldrig lagat s� mycket mat, som jag gjorde d�r." Det kunde bli mycket sent, man kunde sitta och prata �nda till tre p� morgonen. "Det var mycket jobb. De kunde vara en 18-20 stycken. S� skulle man bara ligga ett tag och s� upp igen och b�rja p� maten igen."

Hur var Gretas f�rh�llande till sin arbetsgivare

Greta pratade inte s� mycket med Gotthard. Han var v�nlig, men tystl�ten. Han pratade s� tyst att det ibland var sv�rt att h�ra vad han sade. En specialitet hade Gotthard och det var den hemmagjorda punschen. Den kom han ut i k�ket f�r att blanda till i en stor gryta.

N�r jag pratade med Greta f�rmedlade hon, trots det h�rda arbetet, en positiv bild av sina �r p� J�rnv�gsgatan 27:

"D�r var en trevlig plats att vara p�. De hade r�tt m�nga kalas d�r, mest sl�ktkalas. Men det var ju trevligt folk ju - hyggliga och fina." "Ja, det var en rolig tid det. Ja, det var bra."

Och det var �msesidigt. Alla tyckte bra om Greta. Barnbarnen fantiserade om att Greta skulle gifta sig med Gotthards son Stig s� att hon skulle stanna f�r alltid.

Hur gick det sedan?

De sista �ren tog sonen Stig �ver ledningen p� tegelbruket. Gotthard blev ocks� s�mre och en tid flyttade Gotthards �ldre bror Leonard in i l�genheten.

Gotthards �ldre bror Leonard var m�lare och skomakare

Sedan tr�ffade Greta sin blivande man och v�ren 1945 slutade Greta sin tj�nst hos Ellerstrand. Man s�kte efter en ny hush�llsf�rest�ndarinna att ers�tta Greta, men Gotthard underk�nde alla. Han ville beh�lla Greta.

Greta som brud

I maj samma �r gifte hon sig med byggm�staren Gotthard Persson. Han var liksom Greta bosatt i Munka Ljungby och d�r bosatte de sig ocks� i en vacker villa d�r Greta sk�tte en mycket fin tr�dg�rd.

I september 1945 dog Gotthard Ellerstrand. Den sista tiden tillbringade han p� Thulins vilohem alldeles intill tegelbruket.

Greta fick inga egna barn men engagerade sig mycket i sina syskonbarn. Gretas man dog 1986. D� jag pratade med Greta hade hon bott p� Viktoriag�rden i Vejbystrand, p� gruppboende i tv� �r. Hon dog 18 mars 2008.

J�rnv�gsgatan idag. N�rmst till h�ger nr 33. Sedan 31, 29, 27 och 25 innankorsningen med V�stra kyrkogatan kommer. Nr 27 �r ett nybyggt hus.

�

Veckans bild - v914

Sun, 29 Mar 2009 14:49:46 GMT

�nnu ett skolfoto - denna g�ng med f� ledtr�dar.

Ytterl�nn�s skola

Det h�r skolfotot har jag f�tt l�na. Det "f�ljde med" en m�ngd andra foton och dokument med anknytning till min egen sl�kt. Just det h�r fotot har emellertid ingen anknytning till min sl�kt - vad jag vet.

Den information jag har om bilden finns skriven p� baksidan. Den referar till en nu levande person vars namn jag utel�mnar och jag citerar inte heller texten.

L�rarinnan Natalia Ekman

Som jag tolkar det �r l�rarinnan p� fotot Natalia, f�dd Ekman. Hon var l�rarinna i Ytterl�nn�s. F�r att dryga ut sin l�rarl�n k�pte hon en stickmaskin och tog emot best�llningar p� tr�jor, vantar och annat.

I texten st�r att en flicka - vid pilen - ska heta Judith. Problemet �r att jag inte ser n�gon pil...

Judith ska ha varit distriktssk�terska i Brunflo utanf�r �stersund.

Denna Judith ska ha haft en syster Signe som var banktj�nsteman.

Kan dessa l�sa pusselbitar f�ra vidare?

Jag bifogar �ven n�gra delf�rstoringar. Kanske g�r det att identifiera n�got av barnen?

Delf�rstoringar

Detaljbild 1:

Detaljbild 2:

Detaljbild 3:

�

Proveniens - Artiklar RSS

Veckans bild - v009

Olika s�tt att skriva

K�llor:. Artiklar fr�n Wikipedia. "Handbok i konsten att skriva mikrohistoria" av Anna G�tlind och Helena K�ks

Veckans bild - v953

Proveniens firar fyra...

F�rberedelser

H�gtidsdagen b�rjar p� station

Sk�lderviken och Hoppet

Ett gammalt kort ber�ttar

Veckans bild - v941

Veckans bild - v940

Veckans bild - v939

Nordv�stra Sk�ne - �ngelholm?

Sm�land?

Veckans bild - v937

Personerna

Tiden

Var och varf�r?

L�nk till historien - 2. Morfar

Mormor och morfar

En dag i morfars arbetsrum

Om min morfars bakgrund och uppv�xt

Jakten

Reflektioner

L�nk till historien - 1. Farfar

Sl�ktforskningen

Farmor

Farfar

Bostaden i Munka Ljungby

�ter till fiskaf�nget

F�ngst!

Smalfilm i HD-format

Mitt f�rsta smalfilmsprojekt

Uppsala Bildteknik

Mitt f�rsta filmprojekt - Bj�rnligan

Film - en modern k�lla

Var hittar jag film?

Projektor eller "viewer"

Olika m�jligheter

Avfilmning

Scanning

Redigering

Redigera sj�lv

Film - den gl�mda k�llan

Filmstandard

Dubbel 8

Super 8

Smalfilm i Sverige

Upphovsr�ttslagen

Gamla Svenska St�der - 4

Kalmar

Skan�r och Falsterbo

Planscher

Gamla Svenska St�der - 3

Det forna V�ster�s

Falun

Planscher

Husf�rest�ndarinna p� 1940-talet

Vem var Greta?

F�rsta anst�llningen p� Skeldinge

Gretas bror Oskar

Familjen Ellerstrand

Arbetet som husf�rest�ndarinna

En vanlig dag f�r Greta

Umg�nge och fester

Hur var Gretas f�rh�llande till sin arbetsgivare

Hur gick det sedan?

Veckans bild - v914

Ytterl�nn�s skola

L�rarinnan Natalia Ekman

Delf�rstoringar

K�llor:
. Artiklar fr�n Wikipedia
. "Handbok i konsten att skriva mikrohistoria" av Anna G�tlind och Helena K�ks