Statens järnvägar och stambanorna
Samma år - 1856 - bildades Statens Järnvägar (SJ) och de första statliga linjerna kom igång. Det gällde Göteborg-Jonsered och Malmö-Lund. (Knappt hundra år senare - 1953 - var Malmö-Lund åter pionjär, då som Sveriges första motorväg.)
Ångloket Fryckstad 1855-1873
Sedan började den riktiga utbyggnaden med fem stambanor - namngivna efter väderstreck ur Stockholms-perspektiv - som byggdes 1856-1875. Linjen Stockholm-Göteborg öppnades 1862 med en restid på 14 timmar. År 1870 fanns det 200 mil järnväg. År 1871 invigdes Stockholm Central.
Svensk tid
Järnvägsutbyggnaden fick olika konsekvenser. En var att Sverige fick en gemensam tidszon från 1879 - åtminstone vid järnvägs-stationerna!
Spårvidd
Till stambanorna anslöts sedan privata järnvägar. Det fanns ett par hundra olika bolag. De statliga stambanorna samt de största privata använde s.k. normalspår med spårvidd 1,435 meter. Många av de mindre privatbanorna använde smalspår - spårvidd 0, 891 meter - och ett par sådana linjer finns faktiskt kvar, däribland Roslagsbanan norr om Stockholm.
Norra stambanan och Malmbanan
Ytterligare en stambana byggdes 1876-1894. Den gick från Stockholm ända upp till Boden, med sidospår till kuststäderna. Ytterligare en välkänd bana är Malmbanan från Luleå till Narvik, som öppnades 1903.
Inlandsbanan
Ytterligare en "Norrlandsbana" är Inlandsbanan, som ursprungligen gick från Kristinehamn och ända till Gällivare. Den byggdes mellan 1911 och 1937 och innebar att vi 1937 hade 1700 mil järnväg.
Ånga och el
F-loket - största ångloket på svenska spår
Man tänker sig gärna äldre tiders lok som ångdrivna, men redan 1895 fanns ett eldrivet tåg från Stockholm till Djursholm, och den första större elektrifieringen började redan 1915 - mellan Kiruna och Riksgränsen. Denna var i sin tur orsak till vårt första större vattenkraftverk vid Porjus, och 1923 var hela linjen till Luleå elektrifierad - 433 km.
Ett elektriskt D-lok från 1925
Då hela sträckan Trelleborg - Riksgränsen stod klar 1942 var det Europas längsta sammanhängande elektrifierade järnvägslinje. Det sista ångloket i SJ togs ur trafik 1972.
Fortsatt utbyggnad och internationalisering.
Den första tågfärjan till kontinenten var Trelleborg - Sassnitz som invigdes 1909. Året därefter fanns 1200 mil järnväg i Sverige.
Förstatligandet
Efter ett riksdagsbeslut 1939 förstatligades många tidigare privata järnvägsbolag.
Restaurangvagn från 1946
Nedläggningar
Vårt järnvägsnät växte snabbt och nådde sin höjdpunkt 1938 då det omfattade 1700 mil. Efter nedläggningar trafikeras idag ca 1300 mil. Den stora nedläggningen gäller dock antalet stationer som trafikeras.
Nysatsning på järnväg
Det transportpolitiska beslutet 1988 innebar att det nu åter satsas på järnvägen, och det sker till och med nybyggnation av spår, broar och tunnlar. Det har också öppnats upp för konkurrens - vilket är ett skäl till att Banverket samma år skildes ut från SJ. År 1990 hade X2000 premiär och man satte svenskt hastighetsrekord 1993 med 276,3 km/h.
Ekonomisk kris
Persontrafiken har ökat under 1990-talet, men 2002 befann sig SJ i ekonomisk kris. År 2004 visade SJ vinst för första gången på länge och beslut togs om järnvägsinvesteringar för över 199 miljarder kronor fram till 2015.
Järnvägshistoria och släktforskning
Järnvägens utbyggnad hade stor betydelse och som släktforskare är det mycket intressant att följa utbyggnaden. Möjligheterna att resa förändrades kraftigt. Några bra sidor för släktforskaren är dessa:
Vad finns kvar av järnvägshistorien?
Även om en järnvägslinje är nedlagd finns ofta "spåren" kvar länge. Jag jobbade många år i Ljungbyhed och bodde i Ängelholm. En stor del av vägen till jobbet gick på gamla banvallen till EKJ (Engelholm Klippans Järnväg) och det var ganska lätt att känna igen stationer och magasin längs vägen.
Det finns en särskild sida som uppmärksammar att Banverket är i färd med att avveckla över 900 objekt med anknytning till den historiska järnvägsdriften. Titta gärna in på sidan och se om du vill engagera dig i bevarandet av något objekt. Banverkets avvecklingsobjekt.
Källor:
Artkelns bilder kommer från "Sveriges järnvägsmuseum".
Relaterade länkar
Av: AndersE
Datum för publicering
|